about a project

The real heavy subjects, those ones meant for the sharp brains, why do I start to get in to them at all? I mean such questions as; why is a person so unfreindly to me? Or, why does this person not understand my feelings? Or the worst one; why is this person so total stupid?

At the same time, I communicate whit persons all over the world, whit a lot of enthusaism, over borders of culture, politicle systems and often in spite of difficulties to understand the other persons languages.
To often, they who we elected to understand politic and take some responsibility for us, reveal themselves having just a half brain, while we had some hopes for negotiation technique and talent solutions, they seems to be as stupid as myself and some of you out there.
There are many levels on this planet. I think there is a lot of good will on some of those levels. May be even President Bush have some nice and caring thinking inside that head, that I find so painful limited, dense. And nobody asked me, at any time, to take over so much power as that crackpot.

Any way, there is on this planet a lot of mowements between persons, that actually find theire ways through and beside stupid limitations. It must be smarter whit open communication, curiosity and listening, instead of argumenting weapons. Ok, we do understand that all of us? But we have to defend our way of life? We have to defend our political system?

I am an artist whit sounds as my expression. Why do I have to respond on politic at all?
Well, it stroke me when I wisited an exhibition in my town Berlin; I am political every time I make music from my heart. The exhibition was Photos from the new stupid wall, built up in Palestin.
And so my new project was built up in my head; a performence in the church that includes pictures, electronical music, choir music, solos.... the whole thing standing on a plattform of lyrics
written of young persons. Lyrics that shall tell us about the power that get through walls! The power that reach us from heart to to heart, there where the real thinking beginn and ends.
So, now I need lyrics! We have artists.

Have a nice day.
Thorbjörn.

på ren svenska

Det var väl inte riktigt meningen att det skulle skrivas på svenska här, men jag är ju svensk, så det får faktiskt bli en gång svenska på min nya blog-sida.
Helst vill jag snakka runt lite med olika människor om tema; relationer och sammanhang. Jag tror att det är själva kärnan i mina tankar och spekulationer. Faktiskt tror jag att funderingarna runt de teman också styr och har styrt mycket av mitt känsloliv. Att det nog förhåller sig så i mitt liv kom jag upptäcka mycket handfast, en försommarmorgon på den lilla ön Ärö i det syddanska, sydfynska öhavet. Den lilla ön ligger rak östlig riktning, ett par sjömil från Flensburger Bucht.
Alltså, vaknade jag upp cirka 7 på morgonen av en glad, ung trafikant, som spelade rockmusik för allt vad tygen höll i sin Volkswagen Golf. Till mitt öra nådde bara ljudet av bastrumman och lite av basgitarren. Ja ni vet nog själva hur det låter?
Men lite senare nådde också andra ljud mitt öra. En kilometer längre bort hördes fabriksljud.
Försommarens alla underbara sånger ur fågelstrupar, blandat med dofterna av livskraft och drömmar, sjöng tillsammans med varvets ljud. Mitt mellan mig och skeppsvarvet ligger en skola.
En kvart före åtta anlände bussar fulla med barn, några privatbilar och en oändlig linje med små cyklister till skolans område. Det skedde inte ljudlöst.
Från hamnen hördes nu också ljudet från olika båtmotorer, på samma gång som grannen körde ut på åkern med sin traktor.
Ja, det var alltså de intryck som fick mig till att experimentera med inspelningar av de olika ljuden, och att sätta dem samman med ljud från mitt eget huvud, elektroniska och akustiska.
Kan ljuden på något sätt vara med och berätta om, hur vi är relaterade till varandra i det här livet och i det här samhället?