Sunday, 19 June 2011

Gudlikt samarbete?

Det är tröttsamt att klaga på kyrkan. Det är inte mycket man kan göra åt det man vill klaga på. Och när man betraktar lite närmare de sakfrågor som irriterar, så upptäcker man personer bakom det otillfredställande. Självklart är det personer, människor som du och jag. Det är vi som är problemen. Det är just därför det är så viktigt att vi samtalar med varandra. Det gäller ju inte bara i kyrkan. Men kan man inte förvänta sig en förebildlig samtalskultur i kyrkan? Eller, skulle man inte kunna vänta sig det; att den kristna kyrkan i samhället upplevde sig som ansvarliga för en förebildlig samtalskultur?
Jag hör redan hur ni skrattar åt mig. Kyrkan har väl aldrig föregått med gott exempel på samtalskonst! Kyrkan har i långa stycken visat utmärkta prov på det motsatta.
Men på många orter är det i alla fall en fantastisk kreativitet och samarbetsglädje i den kyrkliga verksamheten. Och när det är fallet, ja då intresserar också kyrkan medborgarna. Enkel och självklar följd av engagement.
Jag blir sur på likgiltighet i den kyrkliga verksamheten. Jag blir arg på hierarkiska arbetsmodeller. Jag går i krig mot översitteri och intillektualiserande teologi. Det existerar tyvärr överproduktion av all det nämnda negativa i den kyrkliga sfären.
Här i Berlin är det nästan komiskt att betrakta hur olika arbetet tar sig form i ett pastorat med tre kyrkor, i Berlins absoluta centrum, - Mitte - . En av kyrkorna är alltid fylld till bristningsgränsen vid gudstjänster av olika slag. Och det gäller alla gudstjänster, - så gott som -, flera gånger i veckan. Samarbetet mellan kompetencer av skilda slag är mycket utvecklat i den församlingen. En av de andra kyrkorna, med liknande medborgarklientel, står tom.
Den trista sanningen om den tomma kyrkan, är att samarbetet mellan de anställdas funktioner är satt ur spel.
Ibland talar vi om eldsjälar. Men det är inte nog med en ledande eldsjäl alltid. Det är den energi som uppstår mellan ansvarstagande parter, som driver en verksamhet framåt och inspirerar andra till att också engagera sig.
Ledarskap är viktigt, men en ensam ledare, kontaktlös med sin organisation, är ju bara en figur.
Den figuren är destruktiv för organisationen. Är ledaren mentalt kontaktlös med sina medarbetare, så är faktiskt situationen destruktiv också om medarbetarna 'gör som de bliver tillsagda'. Situationen är destruktiv också om de flesta arbetsorderna är förnuftiga och kloka.
Det är inte en gång nog med förnuft och klokhet, för att en organisation skall fungera.
Jag tror att det finns flera aspekter på 'samarbetsoptimering', men i kyrkan finns det några grundläggande, för just den utmärkande uttryck som skall till, för att 'samarbetsoptimeringen' skall komma i funktion. Kyrkans ledstjärna måste vara den som kan sammanfattas i trovärdiga förtolkningar av Kristus. Det är den kristna kyrkans produkt! Ganska enkel logik, inte sant?
Förtolkningarna kan ju bli lite olika nu och då, av och till. Men frågar du människor på gatan, om vad de menar att kyrkan skall stå upp för, så får du några svar som de flesta är eniga om, vare sig de är kyrkobesökare eller inte. Du kan ju fråga dig själv, nu när du läser det här, vad du menar att kyrkan borde vara bra på.
Så frågar jag dig: skulle inte en följd av förnuftig tolkning av kristendom vara; att kyrkan skulle vara en föregångsmodell i samarbetsteknik?

Wednesday, 4 May 2011



Eine Benefizkonzertreihe im mehreren Kirchen Berlins mit einer Lesung von japanischen HAIKUS und TANKAS im Originaltext und in einer deutschen Übertragung will auf das Unglück in Japan aufmerksam machen und helfen. Die Kirchenzeitschrift "Frohe Botschaft" unterstützt das Projekt. Der Erlös dieser Konzertreihe geht ausschließlich an die japanische Botschaft in Berlin zum Wiederaufbau der zerstörten Teile Japans und zur Eindämmung der Atomreaktorkatastrophe von Fukushima.
Den Auftakt bildet das von Thorbjörn Sjögren komponierte und gespielte Orgelstück "KYRIE" aus der Vorlage eines finnisches Chorsatzes, der vor 13 Jahren entstanden ist. Es erklingen weiterhin die Sonate ES-Dur BWV 1031 für Flöte und Basso continuo und vier Choralbearbeitungen: Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ BWV 639, Oh, Mensch bewein dein Sünde groß BWV 622, Wenn wir in höchsten Nöten sein BWV 641 und Liebster Jesu, wir sind hier BWV 706 von Johann Sebastian Bach. Mit dem Flötensolo "Requiem" (1956) von Kazuo Fukushima soll der Opfer der Katastrophe vom 11. März gedacht werden. Den musikalisch-inhaltlichen Höhepunkt bildet im Anschluss ein 2004 von dem Flötisten Tim Kunzke in Berlin uraufgeführtes Solostück für die Flöte von Shigehiro Yamamoto. "Der Weg des Windes" ist ein "Seelenruf", in dem Klangstrukturen des heutigen japanischen Tempels (Glocken, die vom Wind bewegt werden) und der Mogariflöte, dem Ritusinstrumentes des alten Japan, vereint werden. Beide Klangstrukturen haben den traditionellen Sinn, dass sich die Seele dessen, der den Klang hört, mit der Seele eines verstorbenen Angehörigen verbinden, ja sogar vereinigen kann.
Shigehiro Yamamoto – Komponist, Dirigent wurde 1944 Japan geboren. In Fukuoka ist er Mitglied des japanischen Verbandes für Neue Musik, Leiter des Philharmonischen Orchesters und des Jugendorchesters der Stadt. Außerdem lehrt er als Professor an der staatlichen Kunst-Technik-Universität Kyushu. Mehrere seiner Kompositionen für Orgel, wie eine Orgelmesse, wurden bereits im Berliner Dom und in der St. Hedwigs Kathedrale uraufgeführt. Zum Thema Christenverfolgung im Japan des 15. Jahrhunderts komponierte er das Stück "Orasho" (Gebet) für Klavier, Flöte und Violoncello.
"Der Weg des Windes" wurde 2004 in Berlin uraufgeführt und in Japan mit großem Erfolg dem Publikum erstmals im November 2007 beim Tokio–autumn–music–festival vorgestellt.
Programm (Download als pdf)
Japanische HAIKUS und TANKAS
Johann Sebastian Bach: Sonate ES-Dur für Flöte und B.c. BWV 1031, Ich ruf zu dir Herr Jesu Christ BWV 639
Oh, Mensch bewein dein Sünde groß BWV 622
Wenn wir in höchsten Nöten sein BWV 641
Liebster Jesu, wir sind hier BWV 706
Shigehiro Yamamoto: Seelenruf
Der Weg des Windes für Flöte solo
Kazuo Fukushima: Requiem für Flöte solo
Thorbjörn Sjögren: Kyrie – Meditation für Orgel

Künstler
Kumi Tanaka, Wakana Asai & Dorothea Moritz – Sprecherinnen
Tim Kunzke – Flöte
Thorbjörn Sjögren – Orgel
Detlef Mittag – Meditationsgraphik

Termine Beginn jeweils 18.00 Uhr

07. Mai St. Johannis, Alt Moabit 25, 10559 Berlin

08. Mai Bekenntniskirche Treptow, Plesser Straße 3, 12435 Berlin

28. Mai Dorfkirche Lübars, Alt Lübars, 13469 Berlin

05. Juni Golgathakirche Mitte, Borsigstraße 17, 10117 Berlin

02. Juli St. Matthäus Kirche, Matthäikirchplatz, 10785 Berlin

09. Juli Kaiser-Friedrich-Gedächtniskirche, Händelallee 20, 10557 Berlin


Friday, 22 April 2011

travel in the past to reharsel

När det sista DDR-huset är sanerat, finns bara historieböckerna, film, billder och museum att minna oss om det förgangna.



I will proabobly miss those areas in north-east Berlin, the day the Capitalism has won it's final victory. What do they do with the reminder you see here in a backyard?